Kretslopp

”Med rätt sorts uppfödning och produktion kan kött vara ett mycket miljösmart livsmedel. Huvudsaken är att djuren är helt uppfödda på gräs och örter och att konstgödsel inte används. Om de inte matas med spannmål och sojabönor konkurrerar vi inte heller om samma föda.”

Så skriver man på hemsidan Gröna Gårdar och resten som man skriver är ljuv musik för mig…
Jag tillåter mig att feta upp och kursivera de rader jag finner extra värda att kontemplera…

”Beteshagarna

Beteshagar är ekosystem som har en relativt lång livscykel – man skördar inte en beteshage och de kan därför bli allt från ett tiotal till hundratals år gamla. Korna betar gräset och gödslar där de själva tycker det passar. Detta gör att det skapas en naturlig mångfald av örter, insekter, daggmaskar och andra djur. Ett kretslopp och en artrikedom som korna är en del av. I Sverige är klimatet sådant att djuren inte har bete under vinterhalvåret. Därför odlar man även vall.

Åkermarkerna

Vall är ängar som plöjs och sås om vart tredje till sjunde år. Av skörden gör man sedan ensilage. I samband med plöjningen gödslar vi även vallarna med vår stallgödsel.

Man skulle kunna säga att när gamla åkermarker görs om till vallodlingar tar vi itu med ett läkearbete som markerna har varit i behov av länge. Eftersom man vanligtvis både skördar och bearbetar jorden (plöjer och harvar) på åkrarna varje år, är behandlingen av åkermarker mycket mer aggressiv än behandlingen av till exempel vall. Detta gör att växter, insekter, maskar och andra organismer har svårare att trivas i åkermarker, vilket drabbar både artrikedomen och näringen i marken. Har spannmålsodlingen dessutom varit konventionell, har jorden inte såtts med baljväxter för att naturligt återfå en del kväve från atmosfären. Man har istället troligen använt konstgödsel.

Metangas och kolinlagring

Betesmarker och vallar har – utöver att de bidrar till att bibehålla en artrikedom som skulle ha gått förlorad utan kornas och fårens betande och gödslande – även en annan fördel. Ängar har en förmåga att genom kolinlagring binda kol från atmosfären, på samma sätt som skog gör. Det finns indikationer på att den areal ängar som behövs för att föda idisslare tar upp mer växthusgaser än vad djuren ger ifrån sig i form av metangas. Vilket sammanfattningsvis gör att gräsuppfödda idisslare bidrar till en större artrikedom och ökad kolinlagring.”

Bidra till bättre miljö för oss alla KÖP gräsbetes alltid!

Ps. Kor fiser mindre om de äter artriktig föda…. det gör människan också, 10-15 fisar om dagen är alltså egentligen inte normalt! Ds.

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte.


*