Nu tänker jag sticka ut hakan igen.
Jag blir förvirrad och förundrad över hur lätt en folkmassa byter åsikt, jag hoppas verkligen att det beror på att det är olika individer som kommenterar olika inlägg.
Men NU kan man inne hos kostdoktorn läsa att det är förfärligt att man tar feta barn från föräldrar. När man i ett tidigare inlägg här om veckan var helt på det klara med att feta barn är föräldrars ansvar och att det är misshandel om föräldrar låter barn bli feta. OM det är misshandel gör myndigheterna rätt i att ta barnen.
Kan kommentarerna ha något att göra med hur kostdoktorn uttrycker sig själv i inlägget? Det verkar inte bättre.
Jag kan konstatera att tonen på kören är en helt annan i detta nya inlägg än mot det förra …
Jag har aldrig varit någon som vrider kappan efter vinden, jag har de åsikter jag har oavsett om någon tycker samma eller ej.
Att skuldbelägga föräldrar är inte någon lösning på barnfetma och kommer aldrig att bli det heller. Det är fortfarande kostrekommendationerna som är felaktiga och gör oss alla feta och sjuka.
Men antag att Livsmedelsverket skulle köpa LCHF-konceptet rakt av – och föräldrarna fortsätter att servera barnen massor med kolhydrater… vems är ansvaret då? Är det någon skillnad?
Dessutom, angående din sista mening ”Det är fortfarande kostrekommendationerna som är felaktiga och gör oss alla feta och sjuka.” Jag trodde det var det vi sväljer som avgör om vi blir feta och sjuka… inte vad som rekommenderas, oavsett om det så vore LCHF-kost eller inte.
Hej som jag skrev i förra inlägget, så är det självklart i grunden alltid föräldrars ansvar, men och det är där skon liksom klämmer. Skon klämmer ju där att det inte är så svart vitt som första debattinlägget gjorde gällande och det är det jag reagerar på. Nu när inläggen går åt andra hållet att det är hemskt att man tar barnen ( och det är det ) men OM det är misshandel då ska de tas omhand.
Jag anser inte det vara misshandel och denna familj hade ju följt rekommendationerna, jag har inte blivit fet själv av godis mm utan av bröd och pasta. Jag som sväljer valde inte att bli fet jag åt som jag trodde det var rätt och fattade inte ( då) hur den ekvationen gick ihop…
Ang din hypotes där om att man ändå fortsätter med en herrans massa kolhydrater , ja då gör de ju fel helt kalrt. MEN då måste de få hjälp med typ ett beroendecentrum som Bitten, för i många fall handlar det om ett beroende . De sakerna är inte lättlösta.
Bloggen vittbegär tror jag har fina inlägg om detta och hänvisade i till Bitten om saken, i den den rådande debatten.
ja, jag kanske tog i, men jag blev lite irriterad över att ”man” så snabbt ser saker olika beroende på inlägg… Sedan som jag skrev jag hoppas det inte är samma personer som så lätt flyger med vinden.
Antagligen är det inte det. Utan ”rätt” personer dras till ”rätt” inlägg är det nog.
Men nu är du väl lite väl agressiv? Det enda han skriver är ju ”Ännu ett sorgligt exempel på vad fetmaepidemin kan leda till”. Det är väl klart att det är sorgligt när ett barn blir omhändertaget, oavsett vems ansvar eller ”fel” man tycker att det är? Citatet säger absolut ingenting om Kostdoktorn tycker det är rätt eller fel att barnet omhändertagits pga fetman, det är helt och hållet din tolkning.
Hejsan och varmt välkommen hit! 😀
Joo, jag inser att jag är eller rättare sagt var irriterad i går över denna svängning i debatten. Som jag skriver så är det säkert inte samma personer i båda debatterna. Utan det handlar nog om ”rätt” personer som kommenterar i ”rätt” inlägg om du förstår mitt luddiga sätt att förklara.
Självklart tycker kostdoktorn att det är sorgligt, det är ju det, och det menar jag absolut inte heller att han inte tycker i mitt inlägg. Jag läser tydligt i hans inlägg att det är sorgligt.
Det jag menar är att kommentarskören sjunger så som inläggen är, detta var sorgligt och det förra där var det misshandel. Synd bara att de som nu sjunger inte sjöng lika tydligt eller alls i förra inlägget (jag upplevde iaf en övervägning åt misshandel teorin). Eller ännu hellre varför visar sig inte de som tyckte det var misshandel (och nu då borde tycka detta är ok) att ha feta barn enligt det gamla inlägget med länk till Coltings.
Det är väl bara jag som blir upprörd över att inom så kort tid läsa så vitt skilda åsikter i samma sak i trådarna. 🙁
Så det är nog ingen som vänder någon kappa (hoppas jag) utan mer att olika inlägg drar olika människor, det är min slutsats i nattens funderingar.
Kram på dej och ett stort tack för att du delade med dig av dina tankar och gjorde mig uppmärksam på att jag kanske gick ut hårt och ev otydligt. TACK
Mariann
Hej 🙂
Jag blir så glad när jag läser din blogg för det är tydligen fler människor i världen som tänker och diskuterar med sig själv och andra om åsikter. Tänk om fler vågade stå vad det tycker, vilken underbar värld 🙂 Jag vill bara ge en inblick ”utifrån” eller inifrån det du läst (jag har själv inte läst kostdoktorn och vet inte vad det handlar om) men jag tycker nog vi ska tänka 2 ggr innan man uttalar sig ang. barn och övervikt. Jag har själv en väninna som har en underbar son på 5-6år, jag tyckte att han borde äta mer grönsaker och röra sig mer. Sagt och gjort så drog jag med honom på olika aktiviteter och sallad på sallad etc. (ganska konstigt att den ungen fortfarande tycker om mig?!) när han var hos läkaren så upptäcktes en hormonrubbning som gjorde att inte hade den vanliga förbränning med påföljden övervikt och problem med leder. Jag lärde mig där att ibland ska sjukvården ta tag i saken tidigare för föräldrarna hade sökt hjälp men fått som svar att pojken skulle banta och inge lördags godis men hur roligt är det när syskonen får och även om de bytte ut så var det ingen som trodde på dem 🙁 Tänka i olika banor innan jag fäller en dom, det har jag lärt mig 🙂 Tack för en bra blogg! Mvh / Kicki
Hejsan och varmt välkommen hit!
Och ett särkskillt tack för att du gillar min rättframhet! 😀
Jag har svårt att hålla tyst ibland och gör väl säkert tabbar också på grund av det…. men så får det bli.
Kram och det också kul att du gillar min blogg och varmt välkommen hit igen
Mariann
Jag förstår vad du menar och håller med 😉
Jag blev också förvånad över hur lätt det svänger emellan ytterligheterna. Är dock glad att jag har hållit en rak linje i frågan. Inte f-n är det fråga om (sofistikerad) barnmisshandel när föräldrarna gör så gott de kan och följer alla anvisningarna. Och inte gör myndigheterna SÅ stora fel när de följer sina anvisningar. Vad vi alla hoppas på är att vansinnet snart ska upphöra den dag LCHF inte bara blir godkänt utan t.o.m. rekommenderad behandlingsmetod.
Hejsan Bertil och välkommen hit! 😀
Härligt med lite medhåll och samförstånd, i synnerhet när man sticker ut hakan offentligt. 😉
kram och tack
Mariann
Utan att direkt förstå vad du hakar upp dig på i Kostdoktorns uttalanden, så måste jag bara poängtera att det är BRA att kunna INSE och faktiskt VÅGA ändra åsikt och stå för det!
Något jag hatar med politik är just det! Så fort en politiker har sagt något så vågar han inte ändra åsikt för rädslan att folk, precis som du uttrycker i detta inlägget; vänder kappan efter vinden. Jag anser att det tvärtom är KORKAT att inte ändra åsikt när jag har kommit fram till ett ny insikt. Det är en MYCKET viktig del för att kunna utvecklas som person.
Tack vare min kunskapstörst har jag insett att jag under mina år inom t.ex. husdjursavel/hundavel (är högintresserad på området!) ändrat åsikter MÅNGA gånger. En del skulle kanske påstå att jag är rent av velig – Hur ska du ha det? Men jag ser ett större värde i att jag vågar gå emot det jag en gång har sagt eller trott, för jag utvecklas och inser nya saker!
Jag kan med handen på hjärtat säga att jag anser att det här är ett av det största, om inte största problemet, inom i princip alla områden.
Inom hundavel (kanske husdjursavel i allmänhet) vägrar folk inse de förödande konsekvenserna som inavel och utställningspremier har. De låter en auktoritet ta deras beslut om vad som är rätt och inte. Trots forskningsrapporter med klara bevis så vägrar folk att titta.
Inom kostvärlden vägrar SLV inse att deras kostråd brister. De vägrar att inse det (för att de en gång trott/gett dessa kostråd?) och ger råd som om de vore vetenskapligt bevisat eller bäst. De ger kostråd till GRAVIDA och AMMANDE mammor utan någon som helst kunskap om vilka konsekvenser de kan ha. Jag påstår inte att det finns trovärdiga forskningsrapporter om LCHF (än!) som vi alla vet som har sett Vetenskapens värld. MEN eftersom kostråden SLV har inte heller har något som styrker, har jag valt att tänka själv. Inte låta en auktoritet avgöra mina kosthållning som uppenbarligen inte verkar biologiskt anpassad. Jag äter LCHF därför JAG ser bevis framför mig. Jag mår bättre, jag har gått ner i vikt. Vad ska jag gå efter? Min egen och andras uppenbarelser eller efter vad en auktoritet säger utan några som helst belägg eller uppenbarelser?
Inom politiken är jag inte så pass insatt att dra konkreta exemplar. MEN jag tror att vi alla ser brister i politiken och även där är politiker så högfärdiga att de inte kan göra ett nytt uttalande som säger emot ett tidigare uttalande. Politiken upplevs därmed bara som rappakalja. Inget parti är egentligen glasklart. Enligt mig.
NU blev jag ARG! Ursäkta mig, klockan är mycket, tankarna är många och hormonerna är säkert åt pipsvängen de också.
Hejsan. Det är inte så mkt att kostdoktorn uttrycker sig olika som att KÖREN är olika, det är det som retar mig. Folk som kommenterar i i så vitt skilda åsiktstrådar men med samma problem, det är det som förundrar mig mest.
Varför går inte de som faktiskt nyssens ansåg det vara misshandel att låta barn bli feta NU? Eller har de alla NU helt plötsligt bytt åsikt? Det är ju jätte bra givetvis om 90% bytt åsikt samtidigt…..
Eller vågar man inte gå in i ett inlägg som kostdoktorn uttrycker är sorgligt och ha annan åsikt än kostdoktorn?
Det är där jag tror skon klämmer.…. att sedan Andreas förhoppningsvis tänkt till lite längre bort är väl bara jätte bra. 😀
Men var är hyllningskören till misshandel teorin NU? och var var kören till ” det inte är föräldrarnas ansvar” teori förra gången?
Det är de frågorna jag ställer INGA andra som somliga av er vill tro!
För mig får folk ändra åsikt när som helst, bara det gynnar utvecklingen och medkänsla och förståelse.
jag vet jag kan vara lite besvärlig när jag ser ”orättvisor!
kram Mariann