Del 3, vitamin-D3 Jakten på hälsa och lycka

eller kan man må bra och känna sig tillfreds, trots sjukdom? Kan man äta och sola sig frisk(-are)?

Idag känns det lite som höst ute, då tänker jag på vitamin D3. Jag tänker ofta på vitamin D3. Att bo här uppe i Norden innebär per automatik att solen endast klarar att bilda D3 i vår hud nån gång från maj till augusti månad. Tumregeln är att vår skugga skall vara kortare än vår egen längd, mitt på dagen. Alltså under de timmar som våra myndigheter varnar så för, när solen står tillräckligt högt på himmelen, då är det en tillräckligt gynnsam vinkel mellan vår kropp och solen för att den nakna huden ska gå igång och bilda D3-vitamin. Det känns märkligt att de rekommendationer som våra myndigheter ger oss är så nära noll, att många gånger, när man försöker studera effekt av vitamin D3, så gör man det i så låga doser, att man inte ser någon skillnad? Kan man förvänta sig någon skillnad när man jämför ett placebo-sockerpiller med en dos D3 som är så liten att den inte kan göra någon skillnad? I klartext, den studerade dosen är så liten att den inte förmår att öka D3-blodkoncentrationen ens en endaste smula. Kan man jämföra noll med noll? Det är ju givet att det inte blir något ”resultat” då, man kan inte se någon förändring varken i förbättrad hälsa eller i ”ingen effekt/skillnad” eller en försämring i hälsotillstånd. Kan någon komma på tanken att försöka behandla en lunginflammation med en snuttedos penicillin? Kanske en 100-dels dos av utprovad normaldos?

Kan det vara därför som myndigheterna rekommenderar så låga doser vitamin D3? Kanske … eller läser de inte alla nya studier eller alla riktigt gamla studier där man gett hundratusentals enheter D dagligen? Kanske … Oftast gav man D2, idag vet vi att D3 är mest biologiskt aktiv ur positiv synvinkel, de välgörande hälsoeffekterna hittar vi i studier där man använt sig av riktig D3, alltså den sortens D-vitamin solen bildar i huden. Personligen skulle jag aldrig ta extra av D2, med undantag av att jag någon gång äter champignoner.

Väldigt förenklat kan man säga att D3-vitamin minskar inflammation i kroppen. Med mindre eller utan inflammation känner man sig och blir faktiskt friskare och piggare. Man kan jämföra med något många har erfarenhet av – ryggskott/ryggsmärtor. Vid ryggskott får man alltid inflammation. Det blir svullet, irriterat, kanske klämmer man till någon nerv. Man blir stel, varje rörelse smärtar och man vill oftast vara i stillhet. Det blir svårt att vidmakthålla sin rygg stark, då alla rörelser blir så smärtsamma. Man har ont, drar sig undan, tar ofta en massa smärtstillande piller. Man gör precis tvärtom vad som kroppen behöver.

Så man kan säga att ett sätt att hålla sig frisk/friskare är att undvika inflammation. Vi kan se till att ha höga nivåer av vitamin-D3 i blodet. D3 gör att kroppens motstånd mot sjukdomar ökar, vårt immunförsvar blir starkare. Så långt är väl nästan alla överens. Det finns många andra ingredienser att lägga till i receptet på hälsa. Det vore spännande att diskutera alla dessa olika ingredienser om intresse finns. För alla vet väl hur det känns att vara allmänt trött, med muskel- och ledsmärtor och en envis känsla av svaghet, detta är klassiska tecken, alltså symptom på vitamin D3-brist. På samma vis som många glömt hur det känns att må bra. När allt flyter och man inte funderar över hur man mår.
Det är utomordentligt vanligt att människor söker sjukvård för att de ”mår dåligt”, en slags allmänt illabefinnande som det är svårt att sätta ord på. Jag tror inte att svenska läkare ens tänker D3-vitaminbrist som tänkbar orsak vid allmän trötthet, lustlöshet, dålig sömn, värk i muskler och leder, allmän nedstämdhet mm. Det vore bra om de lärde sig att göra det. Läkare tänker automatiskt bara på ”rickets” alltså engelska sjukan, när de hör/ser ordet vitamin D3-brist, inte ökad risk för (bröst-) cancer, risk fö diabetes – både typ 1+2, dåligt immunförsvar med frekventa infektioner, ångest och depressivitet osv … i en lång oändlighet av diagnoser.

Som avslutning vill jag idag helt kort ta upp en av de svåra sjukdomarna – bröstcancer. Gissa varför? jo vitamin-D3-associationen förstås. Idag finns väldigt många studier som visar att kvinnor med låga D3-nivåer oftare får bröstcancer, de får större tumörer, mer snabbväxande tumörer, mer elakartade tumörer, ökad dödlighet = lägre överlevnad … och tvärtom … kvinnor med hög nivå av D3 i blodet har ”snällare” tumörer, de har lägre dödlighet = högre överlevnad i bröstcancer, cancerknölarna är mindre i storlek etc.
Sambandet mellan utveckling av olika cancertyper och låga blodkoncentrationer av vitamin D3 är övertygande, som jag ser det.

I USA ser man det som ett enormt problem att den svarta befolkningen (även den latinamerikanska) har så mycket högre insjuknande i olika typer av cancer, gäller även bröstcancer, mer av diabetes typ2, mer av metabola syndromet, mer av övervikt, mera av högt blodtryck osv … listan kan göras lång. Behöver jag säga mer? Sambanden är mycket tydliga och det är först på senare tid som man funnit en (av kanske många) korrekt nyckel till dessa kända fakta. Varför har nu då ”African Americans” större insjuknandegrad, mer elakartade cancerknölar, högre dödlighet=lägre överlevnad? Jo, man tror att det åtminstone delvis handlar om att den redan högpigmenterade svarta huden. De svarta hör också varningarna för solen, för hudcancer och de drabbas i högre utsträckning av D3-brist, de äter mindre av de D-vitaminberikade livsmedlen, andelen laktosintoleranta svarta är högre än bland kaukasier (vita). Inomhus-livet är vanligare än tvärtom och att (sol-)ljus generellt sannolikt har hälsofrämjande egenskaper, det tänker vi inte på, vi forskar inte på det heller i nån vidare utsträckning. Sedan skulle jag kunna lägga till en mängd andra faktorer som jag tror kan påverka den individuella benägenheten att utveckla sjukdomar. Fast helst skulle jag vilja prata om hälsa, ordet hälsa i betydelsen välbefinnande och avsaknad av sjukdom. När man mår bra i kropp och själ. Kanske hamnar vi där?

Till sist länkarna;
Jag vill igen påminna om de förträffliga vitaminD3-siterna som finns.

Vår svenska D3-site
http://alltomvitamind.wordpress.com/
Den amerikanska vitamin D3-siten
http://blog.vitamindcouncil.org/

om bröstcancer, fritt kortfattat översatt; en forskare, JW har studerat sambandet D-vitamin och cancer i 20 år. Studierna handlar om hur (de höga) D-nivåerna minskar risken att få bröstcancer, såväl som hur cancercellerna bekämpas med D. D-vitamin är en stark tillväxthämmare av bröstcancerceller, så om cancercellerna utsätts för D-vitamin, så slutar de att växa. Vitamin-D skyddar mot bröstcancerutveckling och risken att få bröstcancer kan minskas med 30%.

One researcher, Jo Ellen Welsh, has been studying Vitamin D and cancer for 20 years.
”We do laboratory studies, animal studies and studied with human tissue,” Welsh said.
The study involves how your Vitamin D levels reduce your risk of getting breast cancer as well as fighting it.
”We found is that Vitamin D is a very powerful growth inhibitor of breast cells, so if cells are exposed to Vitamin D, they stop growing,” Welsh said.
Results show that Vitamin D is a good protective factor against developing breast cancer and could cut your risk by 30 percent.

http://austin.ynn.com/content/health/287650/healthy-living—vitamin-d-and-breast-cancer

om cancer och prostatacancer
http://www.chicagotribune.com/health/sc-health-0815-pharm-20120815,0,7317979.story

Elisabeth Puur

KÖPA D Vitamin

 

 

/p